www.taggedpike.se

Nu när exjobbet är slut finns information, bilder och annat (bland annat kan man läsa vår uppsats) på www.taggedpike.se.

Videoprototyp: kamouflageväggen

Kamouflageväggen: videoprototyp from Den taggade gäddan on Vimeo.

Videoprototyp: algglasögonen, ny förbättrad version

Algglasögonen: videoprototyp from Den taggade gäddan on Vimeo.

Att gå till botten med prototypen

Idag skulle vi spela in lite undervattensljud i hamnen..

Videoprototyp algglasögon

Videoprototyp algglasögon from Den taggade gäddan on Vimeo.

Avgränsningar och koncept

Vi har nu bestämt oss för att lämna temat interspecies interface därhän för att kunna koncentrera oss på temat "upplev världen utifrån ett djurs sinnen (eller perspektiv). En av svårigheterna under projektet har varit att begränsa oss eftersom det finns så oerhört många spännande spår att utforska inom projektets ram. Det har varit svårt att välja en inriktning eftersom det samtidigt innebär att man väljer bort så mycket annat.

Som den gestaltande delen av vårt arbete, tänker vi oss en serie i första hand bärbara teknologier som översätter perspektiv (beteenden, principer, strukturer, sinnesintryck, etc.) från den marina världen till den mänskliga. Det marina centret fungerar som en slags knutpunkt, där dessa artefakter finns tillgängliga att använda. Där bör också finnas möjligheten att lära sig mer om de fenomen som artefakterna bygger på. Eftersom vi vill att koncepten ska leda till en vilja att lära sig mer, är det viktigt att vi ger besökare den möjligheten.

Hittills har vi börjat utveckla några olika koncept:

Kompasshalsbandet kan du läsa om i det förra inlägget.

Algglasögonen är ett koncept som uppkom ur en artikel om hur algblomningen i Östersjön påverkar vissa fiskars parningsbeteende och därigenom deras fortplantning och artens överlevnad, eftersom många fiskars parningsbeteenden bygger på visuell kommunikation. Under perioder då algblomningen är extra intensiv blir vattnet grumligt vilket försvårar fiskarnas sikt och därigenom deras parningsbeteende.
Glasögonen mäter algblomningen i Östersjön, när algerna blommar blir glasögonen grumliga vilket stör bärarens synförmåga och därigenom möjligheten att spana in en möjlig partner.
Algglasögonkonceptet kommer förmodligen inte att realiseras, utan kommer att stanna på konceptstadiet. Om någon har förslag på en enkel implementation av detta koncept, får ni gärna lämna en kommentar.

Undervattensöron handlar om att ge människan tillgång till sinnesintryck som inte är möjliga att uppleva direkt pga den mänskliga kroppens utformning. Hydrofoner (undervattensmikrofoner) kommer att placeras ut i hamnen utanför det marina centret. Inne i centret kan man lyssna på undervattensljuden som strömmas från hydrofonerna. Ljuden skulle även kunna spelas upp i det marina centret som ambient ljud. Det skulle också kunna sändas via FM-bandet för lyssning genom radio i Simrishamn med omnejd. I en annan version av konceptet är det användaren själv som väljer var i sin marina omgivning han/hon vill avlyssna undervattensmiljön.
Vi håller på att bygga en enkel prototyp av undervattensöronen.

Kompassen

I förra veckan byggde vi en första prototyp på temat "Upplev världen genom ett djurs perspektiv/sinnen". Flera djurarter kan navigera i världen genom att känna av geologiska magnetfält. Många fågelarter använder sig av detta, men även flera undervattensvarelser, däribland regnbågsöringen. I vår första prototyp vill vi utforska vad som händer när man lånar denna princip för att utöka människans fem sinnen. Vi byggde därför ett halsband utrustat med åtta vibratorer (DC-motor med en tyngd fäst off-center på motoraxeln) som kan signalera väderstreck åt bäraren. Den vibrator som befinner sig mot norr vibrerar, och ger bäraren taktil information om vilken riktning han/hon är vänd. Detta skulle kunna användas för att navigera, men också för att ge en ökad medvetenhet om riktningar och väderstreck.

Prototypen är ganska lo-fi eftersom vi fortfarande testar dess funktionalitet.

I fredags gjorde vi ett första test på fältet och vi lärde oss följande:

Det är lite störigt att kompassmodulen störs ut av de magnetfält som motorerna skapar, och därför måste placeras på kroppen en liten bit från halsbandet. Det hade varit smidigt att kunna samla all teknik på ett ställe.

Vibrationerna fortplantar sig i halsbandet, så någon exakt riktning är svår att ta ut.

Vi vet inte hur lång batteritid vi får med ett 9v-batteri (än).

Vi kommer att göra fler test då all elektronik fungerar som den ska.

I framtiden kan man kanske tänka sig ett batteri som laddas med hjälp av solceller.

Simrishamnsbesök

I tisdags var vi i Simrishamn för att prata om vårt exjobb på en informationskväll om det marina centret. Vi fick också ta en titt på platsen där det marina centret kommer att ligga (i hamnen) och på den lokal där det kommer att vara en utställning i augusti där vi kommer att medverka.
På informationskvällen medverkade aktörer som på olika sätt är involverade i utvecklingen av det marina centret: kommunpolitiker, forskare vid Lunds universitet och KTH samt representanter från en miljöorganisation. Vi var en del av den "visionära" delen där olika studentprojekt (från arkitektstudenter) presenterades och vi höll en kort presentation om vad vi sysslar med.
Det var intressant att se själva platsen för det centret eftersom den fysiska kontexten är betydelsefull i vårt projekt. Det var också spännande att lyssna på och prata med andra som är inblandade i projektet. Det innefattar väldigt många aspekter av Östersjön: fiske och sjöfart, miljöfrågor, kunskapsförmedling, etc.

Ny riktning

Efter vårt senaste handledningstillfälle har vi delvis ändrat upplägg för vårt arbete. Tidigare har vi varit ganska fokuserade på den gestaltande delen och på att få en fungerande, relativt "färdig" prototyp som slutresultat. Forskningsprocessen har glömts bort lite. Nu har vi istället bestämt oss för att fokusera mer på ett utforskande av vårt ämne.

Vi kommer att utforska två teman: interspecies interface och upplev världen genom ett djurs sinnen. Interspecies interface handlar i vårt fall om direkt kommunikation mellan människa och djur (eller mellan olika djurarter) i marina miljöer.
Dessa teman har vi kommit fram till dels genom diskussioner med Mats (som är vår kontakt inom marina center-projektet) och med Kristina (vår handledare). Dessutom har flera av de konceptidéer vi har diskuterat hamnat inom dessa teman.

Varför är då dessa teman viktiga? Vad kan de tillföra?
Inom upplevelsepedagogik och upplevelsedesign ses upplevelser som viktiga ingångar till kunskap. Att själv uppleva något (snarare än att läsa om det eller få det berättat för sig) kan skapa incitament för vidare utforskning av området. Detta synsätt har även varit fundamentalt i de pedagogiska verksamheterna vars företrädare vi har intervjuat.

Att uppleva havsmiljön och dess invånare direkt kan vara svårt. Vi rör oss inte i den världen naturligt, i vardagen. Teknologi kan användas som ett fönster in i en värld som annars är okänd av oss. Vi har invanda beteenden för hur vi interagerar med hundar, katter, fåglar etc. men för det marina djurlivet finns inget liknande. Om vi interagerar med fiskar är det oftast via matbordet eller akvariet - vilka båda sker på människans villkor och djurens bekostnad och inte bidrar till någon större förståelse för havsmiljön.

Riktlinjer inför brainstorming

Imorgon ska vi börja brainstorma konceptidéer. För att få lite struktur har vi satt upp några riktlinjer:

Utgå från ett tema i taget
• mänsklig påverkan på Östersjön
• växters/djurs rörelse
• förmedla hur växter/djur ser på världen
• biologisk mångfald


KVANTITET FÖRE KVALITET
INGEN KRITIK UNDER IDÉGENERERINGSFASEN


steg 1:
generera 30 idéer för ett tema, 10 min

steg 2:
förklara idéer för varandra

steg 3:
sortera och gruppera idéer

upprepa steg 1-3 för varje tema

steg 4:
utvärdera idéer från alla teman
skriv upp ev. frågetecken el. problem som måste lösas för att det ska bli ett bra koncept

Vi har i veckan intervjuat Michael och Peder från SEA-U, och Eva från kunskapstivolit på Teknikens och Sjöfartens hus.

SEA-U sysslar med upplevelsepedagogik på ribersborgsstigen 6 i Malmö, dit de bjuder in bland annat skolklasser vilka med lite handledning får bege sig ut i sundet och uppleva/forska/hitta räkor. Idén är att ett spännande lockbete, t. ex. i form av en räkrappande timbuktu eller vattenfyrverkerier, ska väcka ett intresse för ett fortsatt kunskapssökande på egen hand. Med bred kunskap och erfarenhet inom pedagogik och marina miljöer, massor med utrustning och höga ambitioner har hittills 85000 personer fått uppleva kusten utanför Malmö. Det talades lite om hur "torr" forskning ska kunna omsättas i en form som är tillgänglig och kan kännas relevant för alla samt vikten av att alla ska kunna vara med.

Kunskapstivolit på Teknikens och Sjöfartens hus är ett "science center" främst riktat till 8-10-åriga barn. Det byggdes för 15-20 år sedan, men man har haft svårt att uppdatera utställningen på grund av ekonomiska skäl. Vi talade om hur man kan hitta en balans mellan lek och lär, om hur man anpassar informationsutbud efter kontext, det viktiga med "hands-on", och om hur man "lurar" besökarna att använda utställningen.

På tisdag beger vi oss mot Helsingborg för att hälsa på vattenverkstaden/experimentcentret/upplevelsehuset Dropp-in. Sedan ska vi klura på vad det här har gett oss... Och enligt vår tidsplan kommer vi därefter bege oss in i en fas av idégenerering och konceptutveckling.

I veckan har vi även läst in oss på experience design och utställningsdesign, och även hunnit författa ett par rader text ämnade för vår rapport.

Ännu en TED

Janine Benyus, som verkar vara en auktoritet inom biomimitiken, identifierar 12 designidéer med tema hållbarhet från naturen.

"Design sensitivities" - ja eller nej?

Vi har pratat en del om att använda oss av vad Ciolfi kallar design sensitivities för att få lite struktur på designprocessen. Hon menar beskriver det som något som  “suggest relevant issues and inspire creative design, rather than imposing rigid rules on the design.” (144) De kan närmast ses som utgångspunkter för designen och som vi uppfattar det lämpar de sig även för att utvärdera designkoncepten under hela processen: "tar vår designlösning hänsyn till de 'sensitivities' som vi satte upp från början?".

Idag stötte jag på ett blogginlägg från Christian Dindler som doktorerar om teknologi och upplevelsemiljöer där han ifrågasätter användbarheten. Det kan hittas här. Vi får fundera vidare på huruvida metoden lämpar sig i vårt projekt och huruvida det kan kallas för metod överhuvudtaget eller bara är självklarheter som man ändå måste ha med i sin designprocess.

Är det någon av vår bloggs många, många läsare som har stött på "design sensitivities" och har några åsikter, erfarenheter eller lösa funderingar? Kommentera!


källa:
Luigina Ciolfi, "Situating 'Place' in Interaction Design: Enhancing the User Experience in Interactive Environments", hämtad från: http://richie.idc.ul.ie/~luigina/LCThesis.pdf

Preliminär projektprocess

klicka på bilden för att se den i större format

Sedan vi gjorde skissen har vi beslutat oss för att att ta bort fasen med användarundersökningar innan idégenereringen. Vi kände att det är bättre att lägga den tiden på användartester och utvärdering av koncept och prototyper i en senare fas av projektet.

Resultat från vårt inspirationsbesök på Malmö muséer

Idag var vi på Malmö muséers akvarium och på tekniska muséet för att bli inspirerade och kolla hur befintliga djur/natur/experimentarium-utställningar är uppbyggda. Vi utgick (delvis) från frågorna i föregående posten. 

Akvariet:
besökarna är både barn och vuxna, inga är där ensamma, flera familjer

Det finns i stort sett inga interaktiva installationer på akvariet som är mer som ett traditionellt zoo, med djur i terrarier. Den interaktivitet som fanns var ytlig, besökaren tryckte på knappar för att få information om olika djurarter och höra deras läten.

Eftersom interaktiviteten endast bestod av knappar att trycka på var det lätt för besökaren att förstå hur den fungerar.

Social interaktion uppmuntras inte direkt genom utställningens uppbyggnad, men det är ändå en viktig del av upplevelsen, inga besökare var där ensamma, man diskuterar och visar varandra.

anpassad för olika besökare/kunskapsnivåer?
nja, det är en ganska låg kunskapsnivå som förutsätts, enkla, korta beskrivningar och förklaringar
artnamnen står på olika språk

medier/sinnen
främst text och lite bild. fokus ligger på utställningsobjekten (alltså djuren), inte så mkt annat
ljud används ibland (dels som stämningsskapande, dels att man kan lyssna på djurläten)

Tekniska muséets kunskapstivoli

besökarna var barn (någon skolklass) och vuxna, inga ensamma besökare 

i de flesta installationerna var interaktionen central, några var "bara titta på"

de flesta var anpassade för att besökarna själva skulle uppleva och interagera med dem

de flesta installationerna krävde att man läste instruktionen för att förstå hur man skulle interagera med dem

Flera av installationerna krävde att man var två stycken, vilket uppmuntrar social interaktion mellan besökare. Detta är även en viktig del i hela utställningen: man visar, diskuterar och jämför sig med andra.

anpassad för olika besökare?

ja, främst för barn (märks tex. i den fysiska utformningen), men även för vuxna. Vissa installationer och förklaringstexter förstås knappast av barn.

medier/sinnen

mest taktilt/fysiskt i kombination med instruerande och förklarande texter

även ljud och bild i mindre utsträckning

digitalt: flera installationer med dator, skärm- och mus- (eller pekskärm-) interaktion, gammaldags gränssnitt

affordances: varierat, en del installationer var svåra att förstå hur man skulle använda och om man gjorde rätt

några installationer förstod vi inte om vi gjorde fel eller om de inte fungerade

allmänna reflektioner

det finns en risk med att designa för möjligheter och utforskande, att besökaren inte förstår hur man ska göra, om man gör rätt eller fel

det är viktigt att en visualisering/experiment fungerar och visar det de ska, när de förklarar naturfenomen eller fysikaliska lagar så att publiken inte missuppfattar, tex planetgravitationsexperimentet: innebär det att alla planeter kommer att sugas in i solen eller var det bara en följd av hur experimentet var utformat?

lekfullhet fungerar och är viktigt både för barn och vuxna, för att förklara och skapa intresse kring naturvetenskap/fysik

Frågor/undersökningsmaterial inför muséebesök

• målgrupp: vuxna, barn, etc.?
• besökargrupperingar (i vilka konstallationer kommer besökarna?)
• uppmuntras social interaktion/samarbete?
• hur djup är interaktionen?
• är interaktionen anpassad så att utställningen blir intressant även för den som inte interagerar med en installation?
• arkitekturintegration?
• är utställningen "multi-sensory" och anpassad för besökare med olika erfarenheter, kunskaper, åldrar, etc.?
• vilka medier används/vilka sinnen triggas för att kommunicera med besökaren?
• affordances
• hur snabbt förstår besökaren hur man ska interagera med en installation?

TED: Tim Brown: The powerful link between creativity and play

TED: Steven Strogatz: How things in nature tend to sync up

Apropå djur och rörelse. Han pratar om synkronisitet (heter det så?) hos djur, hur tex stora fiskstim och fågelflockar fungerar.