Ännu en TED

Janine Benyus, som verkar vara en auktoritet inom biomimitiken, identifierar 12 designidéer med tema hållbarhet från naturen.

"Design sensitivities" - ja eller nej?

Vi har pratat en del om att använda oss av vad Ciolfi kallar design sensitivities för att få lite struktur på designprocessen. Hon menar beskriver det som något som  “suggest relevant issues and inspire creative design, rather than imposing rigid rules on the design.” (144) De kan närmast ses som utgångspunkter för designen och som vi uppfattar det lämpar de sig även för att utvärdera designkoncepten under hela processen: "tar vår designlösning hänsyn till de 'sensitivities' som vi satte upp från början?".

Idag stötte jag på ett blogginlägg från Christian Dindler som doktorerar om teknologi och upplevelsemiljöer där han ifrågasätter användbarheten. Det kan hittas här. Vi får fundera vidare på huruvida metoden lämpar sig i vårt projekt och huruvida det kan kallas för metod överhuvudtaget eller bara är självklarheter som man ändå måste ha med i sin designprocess.

Är det någon av vår bloggs många, många läsare som har stött på "design sensitivities" och har några åsikter, erfarenheter eller lösa funderingar? Kommentera!


källa:
Luigina Ciolfi, "Situating 'Place' in Interaction Design: Enhancing the User Experience in Interactive Environments", hämtad från: http://richie.idc.ul.ie/~luigina/LCThesis.pdf

Preliminär projektprocess

klicka på bilden för att se den i större format

Sedan vi gjorde skissen har vi beslutat oss för att att ta bort fasen med användarundersökningar innan idégenereringen. Vi kände att det är bättre att lägga den tiden på användartester och utvärdering av koncept och prototyper i en senare fas av projektet.

Resultat från vårt inspirationsbesök på Malmö muséer

Idag var vi på Malmö muséers akvarium och på tekniska muséet för att bli inspirerade och kolla hur befintliga djur/natur/experimentarium-utställningar är uppbyggda. Vi utgick (delvis) från frågorna i föregående posten. 

Akvariet:
besökarna är både barn och vuxna, inga är där ensamma, flera familjer

Det finns i stort sett inga interaktiva installationer på akvariet som är mer som ett traditionellt zoo, med djur i terrarier. Den interaktivitet som fanns var ytlig, besökaren tryckte på knappar för att få information om olika djurarter och höra deras läten.

Eftersom interaktiviteten endast bestod av knappar att trycka på var det lätt för besökaren att förstå hur den fungerar.

Social interaktion uppmuntras inte direkt genom utställningens uppbyggnad, men det är ändå en viktig del av upplevelsen, inga besökare var där ensamma, man diskuterar och visar varandra.

anpassad för olika besökare/kunskapsnivåer?
nja, det är en ganska låg kunskapsnivå som förutsätts, enkla, korta beskrivningar och förklaringar
artnamnen står på olika språk

medier/sinnen
främst text och lite bild. fokus ligger på utställningsobjekten (alltså djuren), inte så mkt annat
ljud används ibland (dels som stämningsskapande, dels att man kan lyssna på djurläten)

Tekniska muséets kunskapstivoli

besökarna var barn (någon skolklass) och vuxna, inga ensamma besökare 

i de flesta installationerna var interaktionen central, några var "bara titta på"

de flesta var anpassade för att besökarna själva skulle uppleva och interagera med dem

de flesta installationerna krävde att man läste instruktionen för att förstå hur man skulle interagera med dem

Flera av installationerna krävde att man var två stycken, vilket uppmuntrar social interaktion mellan besökare. Detta är även en viktig del i hela utställningen: man visar, diskuterar och jämför sig med andra.

anpassad för olika besökare?

ja, främst för barn (märks tex. i den fysiska utformningen), men även för vuxna. Vissa installationer och förklaringstexter förstås knappast av barn.

medier/sinnen

mest taktilt/fysiskt i kombination med instruerande och förklarande texter

även ljud och bild i mindre utsträckning

digitalt: flera installationer med dator, skärm- och mus- (eller pekskärm-) interaktion, gammaldags gränssnitt

affordances: varierat, en del installationer var svåra att förstå hur man skulle använda och om man gjorde rätt

några installationer förstod vi inte om vi gjorde fel eller om de inte fungerade

allmänna reflektioner

det finns en risk med att designa för möjligheter och utforskande, att besökaren inte förstår hur man ska göra, om man gör rätt eller fel

det är viktigt att en visualisering/experiment fungerar och visar det de ska, när de förklarar naturfenomen eller fysikaliska lagar så att publiken inte missuppfattar, tex planetgravitationsexperimentet: innebär det att alla planeter kommer att sugas in i solen eller var det bara en följd av hur experimentet var utformat?

lekfullhet fungerar och är viktigt både för barn och vuxna, för att förklara och skapa intresse kring naturvetenskap/fysik

Frågor/undersökningsmaterial inför muséebesök

• målgrupp: vuxna, barn, etc.?
• besökargrupperingar (i vilka konstallationer kommer besökarna?)
• uppmuntras social interaktion/samarbete?
• hur djup är interaktionen?
• är interaktionen anpassad så att utställningen blir intressant även för den som inte interagerar med en installation?
• arkitekturintegration?
• är utställningen "multi-sensory" och anpassad för besökare med olika erfarenheter, kunskaper, åldrar, etc.?
• vilka medier används/vilka sinnen triggas för att kommunicera med besökaren?
• affordances
• hur snabbt förstår besökaren hur man ska interagera med en installation?

TED: Tim Brown: The powerful link between creativity and play

TED: Steven Strogatz: How things in nature tend to sync up

Apropå djur och rörelse. Han pratar om synkronisitet (heter det så?) hos djur, hur tex stora fiskstim och fågelflockar fungerar.